Rampljuset riktat mot mångfald
I 20 år har han varit ledare för framgångsrika Glada Hudik-teatern, en otrolig resa som han även föreläser om. Pär Johansson berättar om värdet av social hållbarhet och vikten av att se positivt på mångfald.
Vad tror du att Glada Hudik och serier som ”I en annan del av Köping” och ”Heja Sverige” har gjort för förståelsen av personer med handikapp eller utvecklingsstörning i Sverige?
– Jag tror de har gjort väldigt mycket. De bryter ner fördomar och skapar igenkänning. Man inser att de här människorna har begåvningar och begränsningar precis som alla andra.
Hur ser förståelsen för personer med utvecklingsstörning ut i Sverige i dag jämfört med förr?
– Det har blivit en radikal förbättring, men vi måste bli mycket bättre inom organisationer och näringsliv på att tillåta alla sorters olikheter. Man måste våga se vad som kan gå rätt i stället för att göra en massa riskanalyser.
Hur kan man arbeta med social hållbarhet på företag?
– Rent konkret kan man jobba med att anställa olikheter. För om du vill skapa en kultur i ditt företag som förespråkar olikheter måste du också våga anställa mångfald.
Vad är fördelen med att anställa olikheter?
– Man får en ny dynamik och en ny kreativitet – när människor är i en miljö där det finns olikheter skapar det nya infallsvinklar. Det gör att människor slipper hamna i utanförskap och det i sin tur leder till ett ekonomiskt fruktbart samhälle.
Vad handlar din föreläsning om?
– Jag kallar min föreläsning ”I huvudet på en normalstörd”. Den handlar om mitt ledarskap och mitt sätt att se på livet; att allt inte är svart eller vitt. Min uppfattning är att människor vill höra historier från verkligheten och med Glada Hudik har jag varit med om en fantastisk historia under de här 20 åren. Föreläsningen är emotionell och innehåller mycket skratt och gråt. Jag tror att känslomässig beröring är det enda som kan få människor att tänka annorlunda. ■
Text: Magnus Ekbladh Foto: Per Trané
