Inga sparade anläggningar!
Frågor & svar

Mötet med Magnus Carlson & Johanna Sandahl

Artisten Magnus Carlsons miljöengagemang växte efter förra årets skogsbränder. Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl har ägnat hela sitt yrkesliv åt klimatfrågan. Vi sammanförde dem för ett samtal om vad vi människor kan göra för att vända på utvecklingen.

Det är lite ovant att vandra igenom Münchenbryggeriets lokaler dagtid. Den stora tegelröda byggnaden vid Söder Mälarstrand, där det under över 100 år bryggdes öl, är för de flesta stockholmare så förknippad med kvällsaktiviteter – konserter och rockfestivaler framför allt – att det känns lite udda att gå igenom de stora salarna när de inte är fyllda av vrålande fans och rökmaskinsrök.

Magnus Carlson har, så klart, spelat här, 1997. I rollen som tårögd balladsångare med ständigt krossat hjärta längst fram i Weeping Willows, den svenska rockens främsta romantiker. Eagle-Eye Cherry var förband, minns han. Den här måndagseftermiddagen i slutet av april är han dock inte här för att prata gamla konsertminnen. – Klimatfrågan är ny för de flesta, även för mig, berättar han. Jag hade varit intresserad av miljöfrågor länge, och kände så klart till problemen med koldioxid i atmosfären, men för mig tog klimatengagemanget fart på allvar förra sommaren med torkan och bränderna då.

Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen har arbetat med de här frågorna länge och har på nära håll sett hur allt fler, likt Magnus, blivit allt mer engagerade. – Jag hamnade bredvid en influencer på en middag för några veckor sedan. Jag visste inte vem det var, men förstod i efterhand att det var någon med extremt många följare. Och den personen sa till mig: “Det måste vara så himla kul att arbeta med något som är så himla inne just nu”. Trender är vad de är, men det är så klart väldigt mycket bättre att klimatet är inne än att det inte är det.

Magnus: Jag har faktiskt längtat i flera år efter att klimatet ska bli, i brist på bättre ord, trendigt och inne. Sen vill man så klart inte att trenden ska gå över, men jag har längtat efter att det ska bli häftigt att bry sig om klimatet. Nu är vi där.
Johanna: Om vi är många som ändrar beteende och väljer bort eller avstår något så kommer det att ge resultat. I Naturskyddsföreningen brukar vi ibland likna människors konsumtionsbeteende vid en hejaklack som kan påverka politikerna att styra åt rätt håll.
Magnus: Allt kring klimatet handlar om att bryta mönster, att göra bättre val än de man har gjort tidigare.
Johanna: Mycket handlar också om att lära sig. Det kan handla om att hitta en smart cykelväg till jobbet snarare än att ta bilen. Eller laga vegetariskt oftare än man gjort.

»Det är farligt att lägga hela bördan på den enskilde individen.«


Finns det något problematiskt i att vi så lätt hamnar i vad man som enskild människa kan göra? Att inte de större aktörerna sätts under samma press som individerna?

Magnus: Politiken och näringslivet har kommit undan lite. Visst är det så. Men jag ser mig som konsument och om jag slutar köpa vissa saker, vägrar flyga eller väljer ekologiskt kaffe så sänder det en signal så klart. I alla fall om fler gör som jag. Då kommer företagen tvingas att ändra sig för att behålla kunder. Så stor är vår makt ändå. Däremot tycker jag att företagen borde förstå och ta sitt ansvar ändå.
Johanna: Det är farligt att lägga hela bördan på den enskilde individen – allra mest för att det absolut inte kommer att räcka. Det måste till politiska åtgärder också. Politiken måste sätta ramarna, de måste ändra systemen så att man kan göra ännu mer, både som individ och för näringslivet. Samtidigt är det också viktigt att man inte bara skjuter det egna ansvaret ifrån sig och säger det där får politikerna och företagen ta hand om. Enskilda individer måste agera.

 

 

Det är på sätt och vis väldigt passande och talande att vi ses just på Münchenbryggeriet. Utsikten från byggnadens fönster och balkonger hör till de mest iögonfallande som huvudstaden har. Här möts den uråldriga naturen och det modernt urbana i en och samma inre panoramabild. Mälaren breder ut sig åt alla håll man tittar, men ramas samtidigt in av den livliga biltrafiken utmed Söder Mälarstrand, tunnelkarusellen vid Slussen och den mäktiga Västerbron.

Johanna: Det finns enorma klimatvinster att göra just i städerna. Ska vi klara klimatmålen är trafiken en av de största utmaningarna. Den är en stor del av kakan både i Sverige och globalt. Det krävs stora satsningar för att göra något där, dels ekonomiska styrmedel för att komma bort från det vi inte längre vill ha, dels stadsplanering. Det måste kunna vara vara enkelt att ta sig dit man vill med kollektivtrafik eller cykel. Det ska vara enklare och mer naturligt än att sätta sig i en bil ensam. Kollektivtrafiken måste vara lättillgänglig, ändå planeras fortfarande bostadsområden som man inte kan komma till eller från utan bil.
Magnus: Problemet är att det krockar med ett slags frihetsideal vi har. Jag kan i viss mån förstå det, folk som säger “fan, får man inte göra någonting längre”, men kommer man bara till insikt om vad man verkligen behöver så blir det lättare sen.
Johanna: När ens egen frihet minskar eller förstör någon annans så finns det ju ett problem.
Magnus: Men då måste man
också förstå det.
Johanna: Precis. Det kräver en ganska omfattande utbildningsinsats för att folk förhoppningsvis ska nå dit. Det finns verkligen en poäng med miljöskatter: att det finns en kostnad som inte är med i prislappen för att flyga eller köra bil. Någon måste betala den kostnaden. I dag är det inte den som kör bilen eller flyger med flygplanet, utan någon annan. Det är inte schysst. Vi måste justera priserna.
Magnus: Det är något sjukt med flygpriserna. När jag var liten flög man inte någonstans.
Johanna: Då behövde de allra flesta spara i flera år innan man reste någonstans med flyg.
Magnus: Vi frossar i det nu. Det är något väldigt märkligt med det.
Johanna: Det finns en kostnad där som den som njuter av det inte betalar.
Magnus: Man missade därmed också chansen att bygga ut tåget i tid. Man såg inte farorna. Och nu är tåget extremt eftersatt. Sen har vi otur att vi bor där vi bor. Sverige är omgivet av hav. Men kommer man bara ned en bit, jag var i Köpenhamn på fotboll i veckan till exempel, så är allting plötsligt väldigt nära.

Hur ser ni på bevakningen av klimatfrågan? Är den tillräcklig?

Magnus: På ett sätt är jag glad nu. För att den här frågan äntligen syns. Det skrivs om den i tidningarna och den tas upp i nyhetssändningar. Inför valet var klimatfrågan knappt bland de tio viktigaste frågorna i alla mätningar, nu är den i topp.
Johanna: Vi har märkt av det där på Naturskyddsföreningen. Bara i dag har jag innan den här intervjun varit med i en webb-tvsändning och pratat om katastrofer som följd av klimatförändringar och dessutom gjort en intervju om kärnkraften. På torsdag ska jag prata med annan tidning om hur man som mor- och farförälder ska hantera att ens barnbarn är arga på en för att man sabbat miljön. Det är högt tryck utifrån många olika perspektiv. Med utgångspunkt i den ökade medvetenheten om och intresset för klimatet har det också uppstått helt nya ord som “flygskam” och “klimatångest”. Viktiga ord, men också ganska negativa i sin klang.

»För mig började det med kaffe, sen kom nästa grej och nästa…«


Finns det en risk att folks klimatångest blir hämmande? Att man ger upp i stället för att försöka ändra sina vanor?

Johanna: Skam kan vara förändringsdrivande, men jag tror inte att det är någon framgångsrik strategi att jobba med den känslan. Det är ingen ovanlig känsla i en inledande
fas. Man tänker “Hjälp, vad är det jag har gjort? Vad gör jag?”. Det viktiga är vad som händer sen. Nästa steg är att få redskapen till att förstå och göra något åt det. Det är där det allra viktigaste arbetet kan göras.
Magnus: Det är därför det är så viktigt att det finns alternativ. Om man känner att man gör ett rätt val så känner man att man mår bra i stället. Förut om vi spelade med Weeping Willows i Luleå så flög vi dit, nu tar vi nattåget. Och jag känner en viss stolthet över det, det känns bra, inte för att jag skulle vara bättre än någon annan, utan för att jag utifrån de alternativ jag hade valde det som är bäst för miljön. Vad är det för fel att må bra över det? Så borde det vara med det mesta.
Johanna: Många tänker att det är krångligare att leva klimatsmart än det är, men det är enkelt: tänk på hur du reser, tänk på vad du äter, tänk på energin du gör av med där du bor, tänk på din konsumtion. Det är allt. Då är man inne på det som behöver göras.
Magnus: Har man väl börjat är det väldigt lätt att fortsätta. Jag började med något så simpelt som att byta från vanligt kaffe till ekologiskt, bara för att jag läste en lista någonstans över produkter där det var väldigt viktigt att byta till ekologiskt. För mig började det med kaffe, sen kom nästa grej och nästa och nu sitter jag och förhör min bank om hur den placerar mina pengar.

»Alternativet är att inte göra något alls. Hur skulle det vara bättre?«


Sverige är trots allt ett litet land, hur mycket kan vi påverka? Hur stor roll spelar det vad vi gör i det stora hela?

Magnus: Jämt när man pratar om det här så ropar någon “Men Kina då? Vad fan spelar det för roll vad vi gör?”. Men Sverige är inte bäst i världen, som många tror, och vi måste väl göra allt vi kan?
Johanna: Om vi inte gör någonting – vad kan vi förvänta oss att andra gör?
Magnus: Nej. För alternativet är att inte göra någonting alls. Hur skulle det kunna vara bättre?


JOHANNA SANDAHL

Född: 7 augusti 1973 i Västerås.
Bakgrund: Ordförande i Naturskyddsföreningen. Hon är utbildad agronom i grunden, men har främst arbetat i olika miljö- och omänskliga rättigheter-organisationer, bland annat Forum Syd. Ordförandeskapet i Naturskyddsföreningen inledde hon 2014 efter att ha varit vice ordförande. Utöver det är hon också ledamot i EEB:s styrelser (The European Environmental Bureau) samt sitter med i regeringens delegation för Sveriges genomförande av Agenda 2030, Statens historiska museers insynsråd och Världsnaturfonden WWF:s förtroenderåd.

MAGNUS CARLSON
Född: 3 augusti 1968 i Nacka.
Bakgrund: Sångare och låtskrivare i Weeping Willows som slog igenom med debutalbumet “Broken promise land” 1997. Bandet har sedan dess släppt ytterligare nio album och vuxit till ett av landets mest populära artister. Det senaste albumet “After us”, som släpptes tidigare i år, handlar om klimatkrisen. Carlson har också släppt ett antal soloskivor och tillsammans med grupperna Tandem Sky och The Moon Ray Quintet. 2017 utsågs han till “Årets hållbara artist” vid Grammisgalan.

Text Mattias Dahlström
Fotograf Johan Strindberg

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Från lera till vin

En ägare som såg möjligheter där ingen annan gjorde det. En sommelier och en köksmästare i ett unikt samarbete. En VD som vill utbilda gästerna. Välkommen till The Winery Hotel, Sveriges första vinhotell. En lerfläck i korsningen av E4:an och Enköpingsvägen. Det är, med The Winery Hotels VD Claes Aneruds ord, vad som länge fanns […]

Hållbarhet i stället för frosseri på julbordet

December innebär så klart julbord och julbord innebär mängder av mat. Kanske lite väl stora mängder mat till och med. Vi pratade med Greentimes Simon Strandvik om hur du kan göra ditt julbord mer hållbart. Julen är en tid för traditioner och en av de mest ihållande är att de flesta frossar i mat. Hur […]

Julfesten – kul eller stressig?

Julen är tiden för julfester. För de flesta är jobbets högtidliga sammankomst bara kul, men för vissa kan det informella mötet vara lite jobbigt. Att veta vem man ska prata med, hur mycket man kan dricka eller vad för beteende man ska acceptera kan skapa stress inför festen. Retorikbyrån Snacka Snyggt vet hur du ska […]

Mat för planetens överlevnad

Högbo Brukshotell utanför Sandviken prisas som Nordens mest hållbara hotellrestaurang av 360° Eat Guide. Nordens mest hållbara hotell ur ett gastronomiskt perspektiv är Högbo Brukshotell. När 360° Eat Guide höll en prisgala i Stockholm nyligen var det hotellet utanför Sandviken som vann ”hotellkategorin”. – Vi vet redan att vi tänker och gör rätt, vi måste […]

Alkoholfritt – det moderna sättet att mötas

Glöm konferensfyllan och den obligatoriska bakisdagen – nu är det alkoholfritt som gäller. Trenden märks redan och kommer bli starkare under 2020. Det går knappt att kalla det för »hälsotrend« längre. Att tänka på vad vi stoppar i oss har blivit en så stor och viktig del i våra moderna liv att det påverkar allt […]

Det nya svenska köket

Matbilder fyller våra flöden. Kockar har tagit över tv-tablåerna. Det svenska intresset för gastronomi har aldrig varit större. Samtidigt larmar restaurangerna om personalbrist och allt färre söker sig till kockskolorna. Vi träffade stjärnkockarna Alexandra Zazzi och Ulf Wagner för att diskutera en bransch i förändring. Det är en grådisig höstdag i Göteborg och regndroppar bildar […]

Att mötas utan appar

Vad händer med det mänskliga mötet när allt mer runt omkring oss digitaliseras? Vi samlade tv-journalisten Stina Dabrowski – som gjort en karriär av att intervjua världens makthavare – och den digitala entreprenören Arash Gilan, för ett samtal om gillasamhället, robotisering och generationsglapp. Det här är en artikelserie om “Vikten av det personliga mötet i […]

Kocken och kokerskan

I min ungdom funderade jag allvarligt på att bli kock. Jag drömde också om att upptäcka världen. Jag hade en bekant vars bror jobbade som fartygskock och jag tyckte det lät som det perfekta livet. Jag såg framför mig att jag skulle jobba intensivt i några månader och sedan vara ledig under långa perioder. Det […]

Telefondagis för fokuserade möten

Det sägs att vi tar fram våra mobiler ca 200 gånger på en dag, i genomsnitt ca 45 sekunder varje gång. Det kan vara för att kolla vad klockan är, titta om någon har ringt, eller läsa av ett sms eller meddelande från Messenger, WhatsApp eller Skype. Dessa mobiltelefoner har en påverkar på oss som […]

Sylvia Nylin gästar podden PåJobbet igen

I veckans avsnitt av Påjobbet-podden gästas Sylvia Nylin, VD på Svenska Möten. Sylvia delar med sig av de senaste omvärldstrenderna inom mötesindustrin och om den största trenden på senare år – festivaliseringen. Avsnittet går in på vad som hänt sedan förra avsnittet om “Slösmöten“, om trender inom möten och om hur ledare idag måste skapa […]

Hej!

Vi på Svenska Möten vill göra dig till möteshjälte och se till att dina möten rockar! Vi ger dig mötestips, inspiration och nyttig kunskap om hur du planerar och leder ett riktigt bra möte. Prenumerera på vårt nyhetsbrev!






Vänligen bekräfta att du vill prenumerera på våra nyhetsbrev och därmed godkänner att vi lagrar dina personuppgifter enligt vår personuppgiftspolicy.