Inga sparade anläggningar!

Livskriser utlöste deras insikter om träning – mötet med Pamela Andersson Alselind & Terese Alvén

Träning har blivit något svårt. Aldrig förr har så många tränat – och aldrig har så många suttit still. Och av dem som tränar blir allt fler osunt besatta. Hur hittar vi balansen?

Entrén på Körunda Golf- och Konferenshotell utstrålar subtil sundhet. En sober skylt informerar gästerna om aktiviteterna kopplade till sjön Muskan, som breder ut sig utanför restaurangfönstren när man kommit in i den citrongula träbyggnaden. Brunbrända och relativt smärta äldre par får hjälp av receptionisten att planera golfrundorna med hänsyn till lunchrestaurangens öppettider. Utanför hotellets baksida ser vi sedan grupp efter grupp oförtrutet trampa runt på fairways, greener och, i något enstaka fall, ruffen på den omgivande 27-hålsbanan.

Att drygt hälften av den svenska befolkningen i dag räknas som överviktiga är svårt att tänka sig här. Men så är det, och när det gäller svensk hälsa går det att peka på en utveckling som sticker i väg åt två helt olika håll. Å ena sidan ökar den farliga fetman, barn blir allt mer stillasittande och stress har blivit en ny folksjukdom. Å andra sidan går de andra, de som faktiskt tränar och lever hälsosamt, allt längre i motsatt riktning. – Normen för dem som tränar mycket har förskjutits, säger Terese Alvén. Nu räcker inte maraton längre. – Nej, det ska vara ultramaraton, säger Pamela Andersson Alselind. – Eller triathlon, säger Terese. Förankrade i var sin rustik stol i den ljusa restaurangen diskuterar de hälsoläget i landet. Få har bättre koll. Pamela Andersson Alselind har skrivit och pratat om sport och träning i bland annat Expressen och SVT och de senaste sex åren varit chefredaktör för tidningen Topphälsa. Terese Alvén, Årets hälsoprofil 2014 enligt tidningen Hälsa, har skrivit ett flertal böcker i ämnet samt driver podcasten Rörelseglädje och den flerfaldigt prisbelönade träningsbloggen Spark i baken.

Båda oroas av klyftan mellan dem som lever hälsosamt och dem som inte gör det. – Gapet växer till dem som inte tränar alls, säger Terese. Det gör att steget till att faktiskt komma i gång för de otränade blir ännu större, eftersom de tittar på de extrema och tänker »de springer ultramaraton och jag kommer nog inte ens upp i fem kilometer«. Det finns en fara i det. Många börjar rentav tänka att det är något dåligt att sporta eller träna, de vill inte förknippas med dem som är maniska med sin träning. Men hälsa handlar inte om att springa lopp eller ständigt gå omkring i träningskläder utan om att röra på sig för att må bra. Vi behöver sänka trösklarna för det. Samtidigt har gränsen mellan sund träning och besatthet blivit hårfin.
– Man ser när folk går över gränsen, säger Terese. Kroppen tar stryk och man får skador. De blir maniska och tränar inte för att det är lustfyllt och ger dem ett välbefinnande utan för att de får ångest om de inte gör det. – Vi inom medierna har ett ansvar, säger Pamela. Vi behöver visa olika typer av kroppar för att inte ge människor ångest över sin vikt. Alla kan träna utifrån sina förutsättningar. Jag förordar vardagsmotion. När man ska börja träna handlar det inte om att man ska springa ett maraton utan mer om att bara försöka röra på sig varje dag, att få upp pulsen åtminstone en halvtimme om dagen.

Att röra på sig och äta nyttigt smittar dessutom av sig. Inte minst på yngre generationer, som är mer utsatta för lockelser och distraktioner än någonsin. – Jag arbetar väldigt mycket med familjer och barns hälsa, och de blir ju tyvärr också bara alltmer stillasittande, säger Terese. Att förändra deras mönster måste börja hos oss vuxna, vi måste visa det naturliga och roliga i att röra på sig för att det ska smitta av sig. Ett ställe att börja är såklart skolan. För många unga är idrottslektionerna kanske den enda motionen de får, ändå förs en ständig diskussion om nedskärningar. – Det finns skolor som schemalägger idrott före matematiklektioner och där man ser att resultaten blir bättre, säger Pamela. Hjärnan utvecklas och har större förmåga att minnas saker när man idrottar. Om vi ger barnen motion och idrott från unga år påverkar vi sjukköerna när de blir vuxna. Det är att bygga en grund för resten av livet. Det är farligt att tänka att bara vuxna ska träna. Barn ska också träna – utifrån sina premisser. Vi ska göra det roligt för dem. – Och det handlar inte bara om idrottstimmar utan lika mycket om fem minuters pausgympa, och om att det finns saker på skolgården som främjar rörelse, säger Terese. Man ska vilja röra på sig som barn. Hur motiverar man dem? – Godis, kommer skämtet blixtsnabbt från Pamela. – Och skärmtid, kommer det lika snabbt från Terese. – Nej, men jag tror att man behöver börja tidigt, fortsätter Pamela. Om de inte har följt med sedan tidig ålder, innan de fyllt tio, blir det svårare. Men om man aktiverar dem redan från tre, fyra års ålder så blir det mycket lättare. – Man behöver inte ens tala om det som träning. Man gör det till något naturligt som familjen bara gör. »Vi hoppar studsmatta, vi går ut i skogen, vi är ute och cyklar.« Plus att barnen ser att mamma och pappa går i väg och tränar och att det är något föräldrarna mår bra av. Man pratar om det i positiva ordalag och visar att man blir glad av att röra på sig.

Både Pamelas och Tereses återkommer till vikten av att hitta balans, att kunna göra en avvägning mellan livets alla måsten, verkliga eller inbillade. Båda har också genomlevt perioder som skakat om livet rejält. Terese hade i tjugoårsåldern ätstörningar och har ägnat en stor del av sitt arbete åt att skriva och föreläsa om hur man handskas med sjukdomen. För Pamela var det en kollaps under en joggingtur för sex år sedan – som visade sig bero på en hjärntumör. Efter flera år med strålning och cellgifter försvann den mirakulöst av sig själv för drygt ett år sedan. – Innan jag blev sjuk tog jag för givet att man orkade allting, säger hon. Får man då en sjukdom som gör det svårt att påverka någonting så blir hälsa extremt viktigt. Frisk är det finaste ordet jag vet i dag. När det gäller att vara stark så handlar det inte om att man ska kunna gå till gymmet och lyfta 50 kilo, utan om att orka gå uppför en trappa, orka ta hand om sina barn när man kommer hem från jobbet, orka träffa sina vänner. Det är hälsa för mig.

Balans är något av det svåraste som finns att uppnå i ett modernt samhälle. Tekniken gör oss tillgängliga för arbetsgivare och kunder, även utanför arbetstid. Arbetet ska för många dessutom kombineras med familjeliv. Vänner ska hinnas med, och att träna regelbundet och äta lite bättre vore inte fel … och i vårt allt intensivare informationssamhälle finns även viljan, eller tvångskänslan, att hänga med i flödet. Livspusslets tusen bitar passar sällan ihop. – Hälsa får inte bli något som ska tvingas in i det dagliga schemat, säger Pamela. Man måste ha återhämtning också. Om det innebär att ligga på ett spa en timme eller bara läsa en bok spelar mindre roll, det viktiga är att få den där pausen. Jag är väldigt orolig över vad vi håller på med i samhället i dag: vi ska hinna så mycket och vara så perfekta, vi stressar för mycket. Framför allt sätter vi kvinnor upp mål som är helt vansinniga och slutar med att vi går in i väggen. Jag såg siffror i dag från Försäkringskassan som visade att det är bland kvinnor upp till 24 år som stressrelaterade sjukdomar ökar mest. Vad säger det? Vad har vi gjort med våra ungdomar? Vad är det för ideal vi sätter upp? När de går in i väggen innan de ens fyllt 25, innan de ens tagit hela klivet ut i samhället. – Även ätstörningar startar allt tidigare, säger Terese. Det gäller att tidigt ge barn en självkänsla som gör att de kan stå emot allt de möter på skärmen. De kommer att möta saker där som är jobbiga, men har de en trygg grund att stå på blir de mindre påverkade.

TERESE ALVÉN
Ålder: 36 år.
Bakgrund: Träningsbloggspionjär när hon startade Spark i baken 2007, som hon alltjämt driver jämte nya podden Rörelseglädje. Föreläser om barns hälsa, träning med familjen och hur man hanterar ätstörningar. Har skrivit böckerna Viktig: från matmissbrukare till träningsförebild (2013), Träna tillsammans med familjen (2014), Träna tillsammans med Tia (2015) och Jätteviktig: att må bra efter en ätstörning (2016).

Tereses hälsotips
1. Ta på rörelseglasögonen – var finns det möjlighet för rörelse?
2. Klä dig i träningskläder på morgonen – då blir träningen oftast av.
3. Hitta rörelseglädje. Upptäck det du gillar. Den bästa träningen är den som blir av!

PAMELA ANDERSSON ALSELIND
Ålder: 53 år.
Bakgrund: Journalist på Expressen, Dagens Nyheter och Amelia,  utrikeskorrespondent i New York och London under tre år. Var med i »Sportpanelen« i SVT:s Gomorron Sverige. I dag chefredaktör på Topphälsa, tidigare på tidningarna Queen, S och Allt om Resor. Har skrivit böckerna Jag ska inte dö i dag (2014) och Två hål i huvudet och ett mirakel (2018). Är ambassadör för Cancerfonden och sin födelsestad Hudiksvall.

Pamelas hälsotips

1. Pulshöjande 30 minuter om dagen. Hur spelar ingen roll, bara du kommer i gång och blir lite svettig.
2. Känn efter vad just din kropp behöver och lyssna på den. Ibland behöver den bara ligga i sängen en stund extra.
3. Lägg energi på det du kan påverka.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *